Ericsson Seniorer |
ÅRSKRÖNIKA 2004
Verksamhetsåret 2004 började med stor ekonomisk osäkerhet. 2003 hade vårt verksamhetsbidrag från Ericsson halverats, och mycket tydde på att det skulle upphöra helt. Styrelsen gjorde upp en budget med dessa förutsättningar, de flesta aktiviteter förutsattes vara i det närmaste självfinansierade.
Januari
Vår första aktivitet var ett besök på Systembolagets museum på Kungsträdgårdsgatan. Vi fick en uttömmande beskrivning av hur det gått till när staten övertog den gamla husbehovsbränningens roll och i stället tillhandahålla starkvarorna. Först i ganska oansenliga försäljningsställen fram till moderna själbetjäningsbutiker. Avslutades med kaffe och bulle i personalmatsalen.
Februari
Månadsträffen den 5:e ordnades utan levande musik enligt vårt sparsamhetsprogram. Margaretha fick visa sin mångsidighet genom att agera diskjockey. När vi väl lärt oss hitta styrningen av CD-spelaren flöt det hela bra. Deltagarantalet lågt, 36, och som vanligt fler damer än herrar.
Till årsmötet hade vi fått veta att pengar skulle vi få, men osäkerhet om i hur stor utsträckning vi skulle behöva betala våra "kring kostnader". Årsmötet bestämde därför att avgiften för månadsträffarna skulle höjas till 50:- för att få dansa till levande musik. Avslutningsvis avtackades avgående styrelsemedlemmar med blommor, för May-Briths del, efter 11 år som ordförande, även med stående ovationer.
Vi besökte Riksdagshuset och fick information om byggnad med utsmyckning och naturligtvis även om riksdagsarbetet. Riksdagsledamöterna var lediga från riksdagsarbetet på fredagar, men vid återkomsten på måndag försågs de med 5 kg arbetsmateriel från utskotten för den kommande veckans arbete. Mycket intressant besök. Fika eller lunch efteråt.
Mars
Den 10:e gästade vi Finska kyrkan, ursprungligen bollhus, och i den skepnaden uppkom det i sportsammanhang kända uttrycket finnkamp. Även denna gång avslutade flertalet deltagare med kaffe i källarlokal på andra sidan Stortorget.
Den 17:e var det dags för årets hemliga resa. Genom att vi anlitat Kul Tur så mycket året innan, fick vi en rabatterad tur längs Sörmlandskusten. Via Hackmans i Nyköping och Barbros Fårstuga kom vi till Bälinge kyrka, här ligger "Vita frun" begravd. Vår reseledare Linnéa och chaufför Per gav en uppskattad konsert i kyrkan.
Årsfesten hölls den 25:e , vi följde vårt sparsamhetskoncept, möblering, dukning, servettbrytning m m av styrelsen. Vi hade för säkerhets skull gjort en projektspec med minutschema så allt klaffade. Runda bord ledde till att ingen kände sig utanför, vin till maten, ingen snaps. Sjöng gjorde vi i alla fall, visor av Solveig och Uno. Buffén höll toppklass, det bästa vi ätit under tio år hos Amica. Arne Fernlöfs trio debuterade hos oss och gjorde succé.
Succé var däremot inte ordet när vi upptäckte att tjuvar hälsat på i källarens klädhängning. Polisanmälan och försäkringstrassel. Avdukning, återställande av möblering och våttorkning av bord gjorde att för styrelsens del slutade festen 2400. Egenarbetet gjorde att subventioneringen stannade vid 3 843:-.
April
Konserthuset är mycket mer än musikaliska upplevelser, vid ett besök fick vi reda på mycket om byggnadens tillkomst och utsmyckning samt verksamheten bakom kulisserna.
Månadsträffen återgick till den normala formen, Wahlén och Segeblad vårt husband svarade ånyo för musiken och alla var glada och dansade av hjärtans lust. Morotskaka i stället för de vanliga mazarinerna.
Maj
Femkamp med tillhörande picknick i Tanto har blivit tradition. 32 deltagare, nytt rekord.
Juni
Brukar vara "sommarlovsmånad" men i år hade vi placerat vår Dalaresa till den 9-10:e, för att vara säkra på att försommaren skulle hinna till Dalarna före oss, och det gjorde den. Återigen hade vi vårt par från Sörmlandsresan Linnéa och Per som ledare. Linnéa och kantorn i Djura kyrka gav en konsert i folkton.
Vi hann också med Jussi Björlingmuséet i Borlänge innan vi kom till första dagens slutmål, Långbersgården i Tällberg. Efter middagen åter sång och spel av Linnéa och Per, allsång och pianounderhållning av vår egen Helena. Halva bussen fylldes av våra medlemmar, andra halvan upptogs av bl a Botkyrka PRO, nu kom de och frågade vad som krävdes för att bli medlem i vår förening, vi hade ju så trevligt!
Andra dagen Karlfeldts diktargård Sångs i Sjugare by, lunch med Klockar-Per på Klockargården i Tällberg och slutligen Zorngården I Mora. Hela byggnadskomplexet en upplevelse, ett monument över en konstnär som blev både rik och berömd redan under sin livstid. Han valde ut sin målgrupp efter taxeringskalendern, endast de som var miljonärer hade råd att betala vad han begärde för ett porträtt. För ordningens skull rundade vi Siljan genom massor av skog, innan vi återkom till Telefonplan vid 22-tiden.
Augusti
Traditionsenligt startade höstsäsongen med picknick i Hågelby och efterföljande dans, denna gång till Jontez orkester. Jättestort tälttak över dansbanan som regnskydd.
September
Barbro Öhlund vår medlem ledde vår första stadsvandring. Från Södermalmstorg via Holländska ambassaden runt Mariaberget med magnifik utsikt över Gamla stan.
Den 16:e spelade Wahlén och Segeblad upp för alla dansglada efter sommaruppehållet.
Långholmen, den Gröna ön med f d Centralfängelse var målet den 29:e. Vi fick mycket historia till livs - från start som spinnhus via Centralfängelse till dagens vandrarhem och värdshus. Rymningshistorier med Lasse Strömstedt i huvudrollen kryddade ett mycket uppskattat besök.
Oktober
Postmuseet med specialutställning över postvägen till Finland. Vintertid när det varken bar eller brast var verkligen livsfarlig. Lönen kunde dröja år innan den betalades ut, däremot var brännvinstilldelningen desto frikostigare, farorna bagatelliserades på detta sätt.
Höstfesten gick av stapeln den 14:e efter samma modell som årsfesten i mars. Sångerna hade åter Solveig och Uno som ansvariga, denna gång kompletterade med Helena. Arnes trio ånyo uppskattad. Nu hade vi lärt oss läxan, vädringsställ direkt i matsalen var lösningen. Ännu en trevlig festkväll, subvention 3 070:-.
Södersjukhusets katastrofdel var inplanerat för ett besök 20 okt. Vi samlades 30 st i SöS entré, men ingen guide kom. Margaretha kontaktade en chefssekreterare som tyckte det var skandalartat och lovade att en chef skulle höra av sig. Några dagar senare kom e-post från chefen för katastrofenheten, som kompensation ville han bjuda oss på lunch samt en gratis visning den 25 november. Visningen blev en upplevelse, med förhoppningen att den aldrig behöver tas i bruk för sitt ändamål utnyttjas den nu för undervisning.
November
Höstens resa gick till mål i nordöstra Sörmland som normalt endast besöks sommartid, men hittar man turistansvariga går det att öppna stängda objekt även under lågsäsong. Gripsholms slott hade ju bättre uppvärmning nu än under sin storhetstid, då tjänsteandar fick riskera hälsan för att värma sängen åt husbonden.
Strängnäs domkyrka var också milt sagt sevärd genom den kunniga guiden som dessutom lyckades komprimera visningen så att vi hann ut innan lunchandakten vidtog. Änderna i vår färdväg höll på att sätta stopp för vidare resa den dan, gatan var deras.
Plevnagården klarade vår lunch med lite tvekan, restaurangen hade bytt regim samma vecka. Guiden som skulle öppna och lotsa oss genom Malmköpings museum dök däremot aldrig upp. Reseledaren Folke hade glömt att kontrollringa henne kvällen innan. På "olaga" tid behövs påminnelse.
Träslöjdaren Jan-Sören i Sparreholm har året runt-öppet, så här kunde vi komplettera julklappssäcken. Margaretha ordnade eftermiddagskaffe hos Humbles i Gnesta som en liten ersättning för missen i Malmköping.
Trots allt alla nöjda när vi kom tillbaka till Stockholm. Dagen efter kunde vi konstatera att vi haft osannolik tur, nu kom det 2 dm snö och vi som åkt i strålande solsken.
Dagen därpå sedvanlig månadsträff med Wahlén och Segeblad. Full snurr på dansgolvet.
Den 24:e var det äntligen Storkyrkans tur bland alla de kyrkor vi besökt. Inte en dag för tidigt, den kvinnliga prästen som visade runt var både underhållande och kunnig. Målning med kyrkans storhet i förhållande till slottets obetydlighet retade gallfeber på Gustav Wasa. Höggravid Jungfru Maria i den traditionella julkrubban byts på Juldagen ut mot en betydligt smalare.Vem upptar S:t Görans intresse, är det verkligen draken?
December
Årets aktiviteter avslutades som vanligt med julbuffé, och helt efter beprövat mönster tilldrog den sig årets största intresse. Vår speciella jultomte Cai Löwquist stod även denna gång för musiken. Sångtexterna sammanställdes av trion Solveig, Helena och Uno även den här gången med lyckat resultat. Amica fick också högt betyg för sin buffé.
Överraskningen detta år stod en mörkhårig Lucia för, hon framförde ett eget opus om hur mycket hon ansträngt sig för att bli vald till Lucia utan att lyckas beveka väljarna. I ett avseende lyckades hon, framträdandet blev kvällens mest uppskattade inslag. Sten Grusell premierade alla Boulespelare, och de som assisterat styrelsen vid årets festarrangemang blev också ihågkomna med en liten present. Alla var ense om att vi slutat året med en mycket trevlig fest. Subventioneringen uppgick denna gång till 7 241:-.
Övriga aktiviteter
På måndagarna har 10-12 st spelat Boule under ledning av Solveig och Sten. Samtidigt med övrigas dalaresa i juni deltog man i årets propagandatävling i Kungsträdgården, framgången blev dock inte i nivå med förra årets.
Tisdagarna har ungefär lika stor grupp ägnat åt promenader. Vi har upptäckt åtskilligt av Stockholms omgivningar, som vi under c:a 50 års tid lyckats undvika.
Även i år deltog vi i drakbåtspaddlingen, men utan de systematiska förberedelser som gällt de senaste åren. En vecka före tävlingen kom Hasse Nordengren med en idé som vi nappade på. Hade vi fått en halv timmes samträning hade vi vunnit "Best in show" även i år. Nu kom vi tvåa och saluterades med "Evergreens, Evergreens" när vi lämnade prisutdelningen.
Enligt de nya förutsättningarna från Ericsson Fritid ålades Senioerna, liksom övriga klubbar, att lägga upp en egen hemsida frikopplad från Ericsson. Vi lyckades övertala Arne Hultman att åta sig uppdraget som vår Webbmaster. Det blev ett klipp, vi är nu ständigt aktuella och har fått en stadigt stigande ström av besökare till hemsidan.
Den budget som vi jobbade efter och styrelsens ihärdiga slit med att spara på alla utgifter ledde till att vi vid årets slut kunde notera att vår kassabehållning ökat väsentligt. Vår målsättning att visa att vår verksamhet går att driva nästan utan bidrag med en stram budget uppnåddes nästan. Men styrelsen orkar inte ensam, nu ställde Evy Moltkeson, Margareta Strand, Sten Grusell och Bengt Kärrström upp vid våra fester. Fler måste engagera sig, annars kör vi slut på oss.
*** §§§ ***